Hemfärd på vår resa
Första natten utan smärtstillande & nu gör det ont :(
Mest värk i ryggen där det känns som att jag har värsta träningsvärken....
Ska försöka lägga in sista korten från hemresan nu
Samling utanför City Hostel på torsdag morgon & jag började förstå att något var fel. Jag blödde kopiöst mycket & fick gå på toa flera gånger, men trodde det var tillfälligt
Helena hade ordnat jättefina rosor som vi skulle ha på vår minnesstund i Ravensbrück
I med alla väskor & for mot Sachenhausen & tredje koncentrationslägret
Fick en karta över lägret så vi kunde gå själva & titta på det som fanns
I entrén fanns det klassiska "Arbeit macht frei"
Uppställningsplatsen var väldigt stor & det var lätt att föreställa sig hur många som verkligen var här
På Sachenhausen fanns markerade områden med olika underlag där fångar fick gå/springa hela dagarna bara för att se hur länge ett par skosulor skulle hålla
En översikt över hur Sachenhausen en gång sett ut
Toaletterna i en av de få baracker som finns kvar
Tror texten pratar för sig själv.....
I ett hus har de gjort ett museum med brev, kläder, sulor & annat som de hittat efter kriget
Ofattbart!
På Sachenhausen hade de stängt av sovavdelningen för att kunna bevara så mycket som möjligt så omvärlden kan se hur de hade det.
En fängelsecell...
Detta monument - "The memorial Obelisk" reste Ryssarna efter krigets slut för att hedra alla som avlidit i lägret. Det finns 18 röda trianglar på varje sida av obelisken som symboliserar märkena på fångarnas dräkter.
Här var avrättningsplatsen i detta läger. Bakom murarna & nedgrävt så ingen skulle se vad som hände
Kremeringsugnarna har "byggts in" för att kunna bevaras så mycket som möjligt
"In memory of the victims of Sachenhausen concentration camp 1936-1945"
Ofattbart att detta pågick i 9 år!
Efter Sachenhausen var det dags för sista besöket på vår resa: Ravensbrück. Tyvärr blödde jag så mycket & hade börjat bli orolig så detta tog udden av resan lite :(
I Ravensbrück var det dags för ett gruppfoto & vi försökte samla ihop alla från bussarna
Ihop med skocken ;)
Och till slut fick vi till det. Jag sprang också & ställde mig efter detta kort & jag hoppas vi får kortet på alla mailat till oss.
Efter fotograferingen var det dags att gå runt & titta på området. Ravensbrück var nog sämst bevarat, men det pågick renoveringar lite här & där så kommande 9:or får nog se mer än vad vi såg.
I denna gränd ställde de upp kvinnor på båda sidor, beväpnade med slagträn, skor & andra tillhyggen. När någon skulle straffas var de tvungna att springa mellan kvinnorna som i sin tur var tvugna att slå annars fick de själva ta sig igenom.
Ohyggligt! Måste vara människor utan hjärtan som kommer på sådana saker....
Här tyckte jag inte kartan stämde överens med byggnaderna så det var svårt att veta riktigt vad man tittade på. Men det var ett kvinnoläger där de fick sy & tillverka saker till kriget. Strax utanför fanns fabriker som "köpte" kvinnor för att arbeta. Bland annat Siemens
En av fabrikerna inne på lägret där kvinnorna fick arbeta för att få fram material till kriget
Olika fångdräkter
Mest kläder & uniformer i detta läger alltså....
Totalt gjordes 16 sådana här statyer som fick namnet "Figuren gegen das vergessen" & ställdes utanför en tågstation i Berlin - om jag fattade rätt - men hälften hann förstöras innan de flyttades hit till Ravensbrück. Endast 8 återstår & kommer efter renoveringen säkert få en bra plats på detta läger
Runt 150 000 fångar registrerades under de 6 åren lägret fanns, mellan 20-30 000 av dem dog av undernäring, sjukdomar eller genom att avrättas.
Denna stora stenbumling fick fångarna gå runt med för att platta till allt grus som fanns på anläggningen
Nu var det dags att samlas för en minnesstund nere vid vattnet med monumentet som heter "Carrying" & som ritades av Will Lammert samt Johannes-Maria Schlorke
På muren har de gjort minnesväggar till varje land som hade fångar i lägret. Här en Norsk klass som samlades framför Norges sektion
Många olika nationaliteter som fanns här
Här nere skulle vi samla oss för lite eftertanke
"Carrying"
Det flöt redan flera rosor i vattnet när vi kom ner
Vi la ut våra rosor på muren
Så fick alla gå fram & ta varsin ros
H valde sin med omsorg :)
Jag valde en vacker vit ros för tankarna förde mig till en vit fredsduva...
Vi samlades i en stor ring för lite ord & en tyst minut
Sen fick var & en lägga sin ros precis var de ville
En valde att lägga sin i vattnet
H stod & funderade, men visste inte var han ville lägga den
Många la sina blommor vid monumentet, så också jag
Många av ungdomarna valde att forma ett hjärta av sina rosor & då kom mina tårar. SÅ fina ungdomar! Alla var märkbart tagna av både stunden samt alla intryck under veckan & det var skönt att lätta lite på trycket
En ensam ros guppar sakta i de små vågorna
Alla kramade alla & tårarna rann på de flesta
Många satte sig på kanten av trappen & bara var
H satt så länge att jag blev orolig & gick fram för att kolla så att han var ok. Det var han sa han & ville att hans ros skulle ligga kvar i trappen ♥
När vi for iväg var det Norrmännens tur för en minnesstund.
Vackert & sorgset. En fantastiskt fin stund med alla fina ungdomar & vuxna
Och vid infarten till kvinnolägret har denna minnesstaty i brons rests som heter "Müttergruppe Ravensbrück" & har gjorts av Fritz Cremer
Nu började resan lida mot sitt slut & vi närmade oss Rostock för vidare färd mot Helsingör & sista natten med gänget
Buffé var förbeställd på båten över till Danmark & efterrätten gick nog åt mer än varmrätterna ;)
En stor glassbar med olika sorter + strössel, rån & sås - hur mycket man orkade
Kön växte snabbt när de hade petat i sig lite mat ;)
Själv var jag nästan panikslagen pga allt blod jag tappade. Jag började få huvudvärk, bli yr & trött!
H fyndade en hel ask med Tic Tac ;)
Tur man inte är busschaufför ;) LITE trångt mellan buss & lastbil....
Tror klockan var runt halv 1-1 på natten när vi äntligen kom fram till Danhostel i Helsingör & alla var trötta & ville sova
Mek var duktig & bäddade sin säng, medans vi andra bara la ut lakan & lade täcket på påslakanet.
Det blev inte många timmars sömn, men trots det så blödde jag igenom 3 bindor + att det rann nerför benen när jag klev upp till duschen på morgonen :(
Då var jag ríktigt yr & var tvungen att berätta för H vad han skulle göra ifall jag svimmade. Nu hände det inte som tur var, men jag ringde självklart Mam & grät för jag var så skärrad. Hon tänkte sätta sig i bilen & åka ner, tokan! Men jag bad henne googla på apotek i Helsingborg eller utmed vår färdväg. Jag vägrade uppehålla 2 bussar pga mig.
Nu löste det sig som så att min busskompis, Carina, är skjuksköterska & hade släkt i Helsingborg - som gick i skolan - som bara hade en lektion på morgonen - som gick i skolan bredvid terminalen - som har ett köpcentrum med apotek!!!!! Mer tur kan man ju inte ha :)
Mathilda köpte Cyklo-F & järntabletter som Carina ordinerade & vi skulle möta upp henne så fort vi åkte av färjan.
Med dessa lugnande ord försökte jag slappna av & behövde samla tankarna & lugna ner mig lite.
Några ungdomar försökte spela pingis med något de hittade
H hittade ett schack & spelade med en kompis
Själv tog jag mig bakom vårt vandrarhem & där låg havet! Så fantastiskt fint & precis vad jag behövde ♥
Helena hade hittat ut med sin kaffekopp & satt & samlade sina intryck av veckan
Så vackert & så välbehövligt!
Danhostel från vattensidan :) Säkert ett väldigt bra ställe. Svårt att säga efter bara några timmars sömn...
Vackert var det i alla fall :)
Tog färjan över till Helsingborg till en väntande Mathilda - underbara ängel ♥ - som köpt medicin till mig. Tog direkt & märkte redan på första stoppet i Ödeshög att blödningarna minskat. Sedan minskade de succesivt fram till i tisdags då jag opererades. LITE typiskt är det ju att blödningen inte kunde ha väntat några dagar! Men nu är det gjort =)
Bensträckare någonstans i Sverige :) Jag & Emma tog täten & sprang på toa, visa efter en hel vecka med köande ;)
Så skönt & vara på väg hem ♥
Vi satte på lättsamma "Hitta Nemo" & fick skratta lite allihop efter en makalös men psykisk jobbig vecka
Middag blev det på Mc Donalds i Ludvika & vi tog upp hela restaurangen :) Alla trötta & hungriga & visste att nu är det nära
Sista måltiden med "mina" goa pojkar :(
Ja, det var de sista bilderna jag hade på resan, förutom de på mobilen. Ska kolla om jag kan ta de med någon dag, men inte nu....
Får ni möjlighet så följ med på denna resa!!!! Kommer aldrig ångra att jag fick lära känna dessa fina ungdomar & uppleva allt tillsammans med dom & framför allt min son ♥
Nu är jag trött & har ont. Tror jag ska vila lite....
Kommentarer
Trackback
